Jag vill inte vara med längre.
Jag ger upp, hoppar av, kapitulerar, drar i nödbromsen!
Nej just det, det går ju inte, livet har ingen nödbroms.
FAN!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik.
Besökare sedan 2010.02.15:
Jag är en sån där som inte äter kött, men som gillar serietidningar, nötcréme, klistermärken, vin, kameror, präster, katter, fine art nude och ekologiska saker.
Jag är gravt motivationshandikappad och lätt depressiv så det kan vara svårt att få med mig ut och göra saker. Om jag inte själv har lust. Då kan jag av ren instinkt äta upp den som försöker hindra mig från att gå ut, bygga en fotostudio mitt i natten eller laga trettiosju olika sorters pannkakor.
Här skriver jag när livet känns outhärdligt och när det känns alldeles underbart. Om precis det som rör sig i mitt huvud. Varken mer eller mindre.
Jag är gravt motivationshandikappad och lätt depressiv så det kan vara svårt att få med mig ut och göra saker. Om jag inte själv har lust. Då kan jag av ren instinkt äta upp den som försöker hindra mig från att gå ut, bygga en fotostudio mitt i natten eller laga trettiosju olika sorters pannkakor.
Här skriver jag när livet känns outhärdligt och när det känns alldeles underbart. Om precis det som rör sig i mitt huvud. Varken mer eller mindre.
livet har ingen nödbroms. mitt motto är "in this world I am dying, dying, but who said anything about giving up?" kämpa på. jag tror på dig.
SvaraRadera